torsdag 5 november 2009

jag kunde gå igenom eld & vatten för dig,
för du var allting för mig.
det vi hade, ja så starkt band det var,
men nu är ingenting kvar.
allting tog slut,
när vi ur varandras liv klev ut.
när jag var ledsen & rädd var det du som sträckte ut din hand,
jag minns alltin så väl när jag tänker tillbaks ibland.
det var jag & du,
men det är annorlunda nu.
vår vänskap var mitt allt,
men nu känns allt så ensamt & kallt.
det hände en del,
& jag känner, allt är mitt fel.
kan det vara så svårt att förstå,
att jag saknar dig så.
kan inte sluta gråta,
kan du mig inte förlåta?
jag försöker sluta drömma men jag kan dig inte glömma.
nu jag viskar med ett ynkligt gråt:
snälla snälla förlåt..

-jag har skrivit den själv. för du ska veta att jag saknar dig (L)...

1 kommentar: